Författare: Karl Ekdahl

WHO har i en epidemiologisk översikt bedömt den globala folkhälsorisken avseende chikungunyafeber som måttlig. Bedömningen grundas på omfattande och geografiskt spridd transmission under 2025, klimatdriven expansion av Aedes-myggrnas utbredning, ökande resande samt avsaknad av specifik antiviral behandling. Under perioden 1 januari–10 december 2025 rapporterades globalt 502 264 fall (varav 208 335 bekräftade) och 186 dödsfall från 41 länder/territorier. WHO betonar att utvecklingen är heterogen mellan regioner: vissa regioner rapporterar lägre nivåer än 2024 medan andra haft tydliga ökningar och/eller nyintroduktion i tidigare lågt exponerade populationer.

Regionalt rapporteras flest fall i den amerikanska WHO-regionen (PAHO) med 291 451 fall (varav 110 039 bekräftade) och 141 dödsfall. Brasilien dominerar sjukdomsbördan och står för 243 915 rapporterade fall och 116 dödsfall, medan Kuba sedan juli 2025 rapporterat ett pågående utbrott med 38 342 fall och 21 dödsfall (13 av 15 provinser berörda). I WHO:s europaregion EURO (där WHO inkluderar data från franska utomeuropeiska departement i Indiska oceanen) rapporteras 56 986 bekräftade fall och 43 dödsfall. Utöver omfattande transmission i La Réunion (54 555 bekräftade fall, 43 dödsfall) och utbrott i Mayotte (1 259 lokalt förvärvade fall), rapporterar WHO även lokal smitta i Europa: Frankrike med 788 fall i 78 kluster och Italien med 384 fall i 6 kluster under 2025.

I den sydostasiatiska regionen (SEARO) rapporteras 115 985 fall, med stora tal i Indien  (108 379 misstänkta fall t.o.m. 31 augusti) och ökande aktivitet i flera länder, inklusive Thailand (1 379 fall 2025, ungefär dubbelt mot 2024). I västra stillahavsregionen (WPRO) rapporteras 34 035 bekräftade fall, där Kina står för majoriteten med 29 497 lokalt bekräftade fall, främst i Guangdong.

WHO bedömer att fortsatt spridning under 2026 inte kan uteslutas, särskilt i områden med mottagliga populationer, kompetenta vektorer och gynnsamma klimat- och miljöförhållanden, samt vid import via resenärer.

Reserådets kommentar

För svenska resenärer innebär den nu publicerade uppdateringen ingen rekommenderad förändring i praxis. Myggskydd mot dagbitande Aedes-myggor kvarstår som den viktigaste preventiva reserekommendationen. Vaccination kan rekommenderas till resor längre än 3 veckor till utbrottsområden och längre tid än 3 månader till länder med rapporterade fall de senaste 12 månaderna men utan känt pågående utbrott. För vägledning se aktuella ECDC-kartor på Reserådets chikungunyasida. Vid val av vaccin har det avdödade vaccinet Vimkunya® en mer gynnsam biverkningsprofil än det levande försvagade Ixchiq® och bör därför vara förstahandsval, särskilt för äldre och multisjuka resenärer.

EpiNytt är Reserådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.

Detta nummer av EpiNytt är det sista planerade numret för året. Vi tar nu ledigt över jul- och nyårshelgerna och återkommer i början av 2026. Vi vill passa på att önska våra läsare en skön avslutning på året och ett gott nytt år.

EpiNytt är Reserådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.

Spanska hälsomyndigheter har rapporterat vad som bedöms vara det första dokumenterade fallet av smitta mellan människor med mpox klad I b utanför endemiska områden i Afrika, utan koppling till resa. Fallet beskrivs i International Journal of Infectious Diseases och rör en 49-årig man som i oktober 2025 sökte vård i Madrid med ett enstaka genitalt sår och smärtsamma, förstorade lymfkörtlar i ljumsken. Patienten hade inte rest utomlands men uppgav sexuella kontakter med två lokala partners, som inte heller hade någon resehistorik till endemiska områden. PCR-analys av lesionen bekräftade mpox klad I b. Patienten var tidigare vaccinerad med två doser Imvanex®.

Mpox klad Ib är en mer smittsam virusvariant som identifierades i samband med ett större utbrott i Demokratiska republiken Kongo 2023. WHO klassade mpox som ett internationellt hot mot människors hälsa (PHEIC) i augusti 2024 på grund av risken för global spridning, men hävde detta beslut i september 2025 efter minskande falltal. Efter det spanska fallet har ytterligare fall utan tydlig reseanknytning identifierats i Europa och USA, vilket understryker behovet av fortsatt vaksamhet även i icke-endemiska regioner.

Reserådets kommentar

Fallet är epidemiologiskt viktigt då det indikerar möjlig etablering av begränsad inhemsk smittspridning av mpox klad I b i Europa. För svensk hälso- och sjukvård samt resemedicinsk rådgivning innebär detta att mpox även fortsättningsvis bör övervägas vid typiska symtom, även utan reseanamnes till Afrika. Riktad testning, kladspecifik diagnostik och vaccination av personer med ökad exponering, särskilt män som har sex med män, är fortsatt adekvata åtgärder.

EpiNytt är Reserådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.

WHO:s globala expertkommitté för vaccinsäkerhet (Global Advisory Committee on Vaccine Safety, GACVS) har i en ny analys återigen fastslagit att det inte finns något orsakssamband mellan vaccinationer och autismspektrumtillstånd (ASD). Slutsatsen bekräftar WHO:s långvariga ståndpunkt att barnvacciner inte orsakar autism.

Analysen diskuterades vid GACVS möte den 27 november 2025 och omfattar evidens från 31 primära forskningsstudier publicerade mellan januari 2010 och augusti 2025, baserade på data från flera länder. Granskningen fokuserade dels på eventuella samband mellan tiomersalhaltiga vacciner och ASD, dels på vaccinationer generellt i relation till ASD. Det samlade vetenskapliga underlaget bedöms ge ett starkt stöd för den goda säkerhetsprofilen hos vacciner som används under barndom och graviditet, och visar ingen kausal koppling till ASD.

Kommittén har även utvärderat tillgängliga data om potentiella hälsorisker kopplade till vacciner med aluminiumadjuvans, inklusive studier publicerade mellan 1999 och mars 2023. Därutöver analyserades en nyligen publicerad stor kohortstudie baserad på nationella registerdata från Danmark, omfattande barn födda mellan 1997 och 2018. Sammanfattningsvis visar högkvalitativ evidens att de mycket små mängder aluminium som används i vissa vacciner inte är associerade med ASD, vilket stödjer fortsatt användning av aluminiumadjuvanser i vacciner.

GACVS bekräftar därmed sina tidigare slutsatser från 2002, 2004 och 2012: vacciner, inklusive vacciner som innehåller tiomersal och/eller aluminium, orsakar inte autism. WHO uppmanar nationella myndigheter att basera vaccinationspolicyer på den bästa tillgängliga vetenskapliga evidensen. Det globala barnvaccinationsprogrammet beskrivs som en av de största framgångarna inom folkhälsan och har enligt WHO bidragit till att rädda minst 154 miljoner liv under de senaste 50 åren.

Reserådets kommentar

Denna tydliga och uppdaterade sammanställning från WHO är särskilt välkommen i den nuvarande situationen där frågan om ett påstått samband mellan vaccination och autism åter aktualiserats i den offentliga debatten, även från ledande håll i USA. För hälso- och sjukvården, liksom för rådgivning till resenärer och föräldrar, är det av stor betydelse att kunna hänvisa till samlad, högkvalitativ internationell evidens som entydigt visar att vaccinationer inte orsakar autism.

EpiNytt är Reserådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.

Thailand

Med anledning av säkerhetsläget avråder Utrikesdepartementet från alla resor inom ett avstånd av 50 kilometer från gränsen till Kambodja, inklusive öarna i provinsen Trat, exempelvis Koh Chang, Koh Kood och Koh Mak.

Vidare avråder Utrikesdepartementet från icke nödvändiga resor till övriga delar av alla provinser längs med gränsen till Kambodja. Sedan tidigare avråder Utrikesdepartementet från icke nödvändiga resor till provinserna Narathiwat, Yala, Pattani och Songkhla.

Beslut om avrådan fattades den 12 december 2025. Avrådan gäller tills vidare.

Kambodja

Med anledning av säkerhetsläget avråder Utrikesdepartementet från alla resor inom ett avstånd av 50 kilometer från gränsen till Thailand.

Vidare avråder Utrikesdepartementet från icke nödvändiga resor till övriga delar av alla provinser längs med gränsen till Thailand.

Beslut om avrådan fattades den 12 december 2025. Avrådan gäller tills vidare.

EpiNytt är Reserådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.

WHO rapporterar i sin senaste Disease Outbreak News att spridningen av mpox nu omfattar fler regioner än tidigare och att den drivs av subkladen Clade Ib, som först identifierades i DR Kongo 2023. Mellan 5 september och 24 november 2025 har totalt 43 nya fall bekräftats globalt, varav 24 utan resehistoria. Detta innebär att samhällsspridning etablerats i flera länder utanför Afrika, bland annat Italien, Nederländerna, Portugal, Spanien, Malaysia och USA.

I Afrika fortsätter DR Kongo att stå för den största bördan, med omfattande spridning i hushåll och samhällen. Namibia har rapporterat sina första fall, kopplade till resor inom regionen. I Amerika har fyra fall bekräftats, varav tre i Kalifornien utan resehistoria, vilket tyder på lokal spridning bland MSM‑nätverk. Europa har rapporterat 27 fall, varav 18 utan resehistoria, och samhällsspridning är dokumenterad i Italien, Nederländerna, Portugal och Spanien. I Sydostasien har fem fall rapporterats i Thailand, samtliga med resehistoria, medan Östra Medelhavet redovisat sex fall, bland annat i Qatar. I Västra Stilla havet har tre fall bekräftats, varav ett i Malaysia utan resehistoria, vilket markerar den första lokalt förvärvade infektionen i regionen.

WHO framhåller att Clade Ib är associerad med högre mortalitet och bredare spridningsmönster än Clade IIb, som fortsatt dominerar det internationella utbrottet sedan 2022. Smittspridningen sker främst via nära fysisk kontakt, särskilt sexuella kontakter, och personer med obehandlad HIV, gravida och små barn löper störst risk för allvarlig sjukdom. WHO bedömer risken som måttlig för MSM med flera partners och låg för allmänbefolkningen.

Reserådets kommentar: Svenska internationella resenärer är främst utsatta om de vistas i länder och områden med pågående utbrott, och där har sexuell eller annan nära hudkontakt med människor som kan ha smittats. För svenska resenärer är risken för mpox fortsatt mycket låg vid resor inom Europa och Asien, men betydligt högre vid vistelse i Central- och Östafrika där Clade Ib är etablerad. Resenärer i riskgrupper, särskilt MSM med många partners, bör vara medvetna om att lokal spridning nu även dokumenterats i flera europeiska länder samt i USA och Malaysia. I övrigt se våra detaljerade rese och vaccinationsrekommendationer.

EpiNytt är Reserådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.

Två laboratoriebekräftade fall av Middle East Respiratory Syndrome (MERS) har diagnosticerats i Europa hos resenärer som nyligen återvänt från arabiska halvön. Det ena fallet identifierades i Storbritannien och det andra i Frankrike, och inget av fallen har koppling till varandra. Båda personerna hade rest till arabiska halvön under en period då kamelkontakt och besök i områden där MERS-CoV cirkulerar är vanliga exponeringar. I båda fallen har smittspårning genomförts och ett antal kontakter har följts upp, men inga sekundärfall har hittills bekräftats.

Reserådets kommentar

För svenska resenärer är risken för MERS generellt mycket låg, men exponering kan förekomma vid resor till arabiska halvön, särskilt vid direkta eller indirekta kontakter med kameler. Resenärer bör undvika rå kamel­mjölk, kamelkött som inte är genomstekt och att vistas nära sjuka kameler. Vid feber och luftvägssymtom inom två veckor efter hemkomst från regionen bör MERS övervägas, särskilt om personen vårdats i sjukvården eller haft kamelkontakt under resan.

EpiNytt är Reserådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.

Demokratiska Republiken Kongos (DRC) hälsoministerium förklarade den 1 december slutet på landets senaste utbrott av Ebolafeber, som började den 4 september 2025. Uttalndet kom efter två på varandra följande inkubationsperioder (42 dagar) sedan den sista bekräftade patienten testade negativt och skrevs ut den 19 oktober. Utbrottet som drabbade sex hälsoområden i Bulape Health Zone, Kasai-provinsen, med 64 fall (53 bekräftade, 11 sannolika) och 45 dödsfall (CFR 70,3%) var DRC:s 16:e ebolautbrott.

EpiNytt är Reserådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.

Allmänt resonemang

Vaccinet mot denguefeber, Qdenga®, är främst framtaget för att skydda barn i endemiska länder. Att få denguefeber en andra gång är en riskfaktor för svårare sjukdom. Orsaken till detta är inte helt klarlagd. För Dengvaxia®, ett tidigare denguevaccin, har man sett en ökad risk för svårare sjukdom hos icke-immuna vaccinerade med senare förstagångsinsjuknade. Dengvaxia® (som nu är avregistrerat i Sverige) får därför bara ges till personer som tidigare haft denguefeber.

Detta har man inte sett för Qdenga®, men man har tidigare av försiktighetsskäl haft en restriktiv attityd att vaccinera icke-immuna resenärer utifrån ett teoretiskt resonemang att en vuxen resenär som vaccineras skulle löpa en ökad risk för svårare sjukdom med DENV-3 och DENV-4 vid förstagångsinfektion med någon av dessa serotyper under en senare resa.

Sedan introduktionen av Qdenga® i Europa har nu närmare 1 miljon doser givits (varav sannolikt flertalet varit till tidigare icke-immuna resenärer) utan signaler om senare ökad risk för svår dengueinfektion. Hittillsvarande erfarenhet talar således för att Qdenga® är säkert att ge oberoende av tidigare immunstatus. Det har inte heller framkommit en överrepresentation av rapporterade allvarliga biverkningar hos individer >60 år för vilka det inte fanns effekt- eller säkerhetsdata i de studier som låg till grund för godkännandet.

Reserådets uppdaterade rekommendationer (251201)

Reserådets uppdaterade rekommendation bygger på den ackumulerade erfarenheten i slutet av 2025 och aktuellt epidemiologiskt läge.

Basen för preventionen mot dengue är ett gott myggskydd mot dagbitande Aedes-myggor. Inför resa till endemiskt område med risk för denguefeber i Syd- och Mellanamerika, tropiska Afrika, Syd- och Sydostasien samt vissa öar i Oceanien (för risk se ECDC-karta nedan över 12-månaders incidens, uppdateringar i EpiNytt samt landsrekommendationerna) kan vaccin som ett komplement till myggskydd:

1. Rekommenderas till resenärer >4 år inför resor >3-4 veckor till högendemiska områden (känd incidens >10/100 000 eller tropiska Afrika där incidensen är okänd).
2. Övervägas till särskilt utsatta resenärer (underliggande sjukdomar som kan förvärras av dengue och/eller särskilt hög risk för virusexponering) vid:

• resor till högendemiska områden under kortare tid än 3-4 veckor.
• resor till lågendemiska områden (incidens <10/100 000 utanför tropiska Afrika) > 3-4 veckor.

Dessa rekommendationer skiljer sig från Svenska Infektionsläkarförenings vaccinations-rekommendationer som är baserade på äldre data och erfarenheter.

För mer detaljerad information om administration, dosering, biverkningar, etc. se vaccinsidan om Qdenga®.

Landssidorna har uppdaterats för att reflektera de nya rekommendationerna.

Rapporterad dengueincidens under 12 månader per 100 000 invånare, november 2024–oktober 2025 (klicka på bilden för större karta)

EpiNytt är Reserådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.

Enligt data rapporterade till WHO t.o.m. 19 november har sedan årets början globalt över 4,7 miljoner fall av denguefeber och 3 400 dengueassocierade dödsfall rapporterats från 103 länder/territorier. Nedan anges (förutom i Europa) länder som rapporterat mer än 1 000 fall.

Europa

I det kontinentala EU/EES (exklusive yttersta randområden) har man under 2025 rapporterat 29 lokalt smittade fall i Frankrike och 4 i Italien. Detta innebär fortsatt låg men tydligt dokumenterad lokal överföring i områden där Aedes-myggor etablerat sig.

På Madeira (Portugal) har två lokalt förvärvade fall rapporterats, med symtomdebut i januari 2025. Under tredje veckan i januari påvisades denguevirus även i fångade myggor, vilket bekräftar aktiv vektoröverföring på ön.

Syd- och Mellanamerika

I den amerikanska regionen har dengueaktiviteten 2025 varit mycket omfattande. Som helhet rapporterades över 3,9 miljoner fall fram till vecka 40; ungefär 40 % av dessa är laboratoriebekräftade. Säsongen kulminerade under veckorna 12–14, därefter har en nedåtgående trend noterats. Trots detta ligger årets kumulativa antal 68 % lägre än motsvarande period 2024, men ändå cirka 9 % över femårsmedelvärdet. Per vecka 40 har flest fall rapporterats från Brasilien (3 520 000 fall), Colombia (109 000 fall), Mexiko (110 000), Guyana (52 000 fall), Guatemala (40 000 fall), Peru (36 000 fall), Ecuador (35 000 fall), Bolivia (31 000), Paraguay (25 000 fall), Argentina (18 000 fall), Panama (15 000 fall), Honduras (14 000 fall), Kuba (6 500 fall), Nicaragua (5 700 fall), El Salvador (5 000 fall), Guadeloupe (4 800 fall), Costa Rica (4 300), Puerto Rico (2 700 fall), Belize (1 900 fall), Dominikanska Republiken (1 600 fall) och Martinique (1 100 fall).

Afrika

Under året har drygt 56 000 fall rapporterats från följande afrikanska länder: Sudan (41 000 fall), Burkina Faso (39 000 fall), Senegal (6 000 fall), Kenya (5 900 fall), Mauretanien (3 700 fall), Eritrea (3 600 fall), Mali (3 500 fall), Etiopien (2 900 fall) och Mauritius (1 700 fall). Från flertalet övriga länder saknas data.

Indien med grannländer

Sedan början av 2025 har fall rapporterats från Indien (91 000 fall), Bangladesh (70 000 fall), Sri Lanka (42 000 fall), Pakistan (19 000 fall), Myanmar (10 000 fall), Nepal (5 300 fall), Afghanistan (3 400 fall) och Maldiverna (1 300).

Ost- och Sydostasien

Fall har under året rapporterats från Indonesien (122 000 fall), Thailand (48 000 fall med nedåtgående trend), Malaysia (47 000 fall), Kambodja (33 000 fall), Vietnam (29 000 fall med fortsatt stigande kurva i slutet av oktober), Laos (11 000 fall), Kina  (9 000 fall) och Singapore (3 700 fall).

Oceanien

Under året har denguefall rapporterats från Fiji (24 200 fall), Samoa (15 500 fall), Tonga (2 200 fall), Australien (1 700 fall) och Franska Polynesien (1 100 fall).

Reserådets kommentar

Den globala situationen med över 4,7 miljoner denguefall under 2025 visar att dengue fortfarande är den mest betydelsefulla myggburna infektionerna för svenska resenärer. Risken är störst i Latinamerika, stora delar av Syd- och Sydostasien, delar av Afrika samt flera ö-nationer i Oceanien. Länder som Brasilien, Indonesien, Indien, Bangladesh, Thailand, Kambodja, Fiji och Samoa rapporterar särskilt höga tal, men även mindre länder i Centralamerika och Karibien har omfattande spridning.

Även om den europeiska risken fortfarande är låg (lokal smitta i Frankrike, Italien och Madeira) bör rådgivare vara uppmärksamma på att dengue nu är en återkommande sommar–höst-risk i Sydeuropa, även för vanliga turister.

För svenska vaccinatörer och reserådgivare innebär detta att dengue bör diskuteras vid alla resor till tropiska och subtropiska områden, även vid kortare turistresor, med fokus på skydd mot dagaktiva Aedes-myggor. Vaccination kan övervägas individuellt vid vistelse >2-3 veckor i högendemiska områden. Se sjukdomssidan.

EpiNytt är Reserådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.

Enligt en uppdatering från ECDC har under 2025 totalt 458 840 bekräftade fall av chikungunyafeber officellt rapporterats världen över, med 146 associerade dödsfall. Nio länder har rapporterat fall de senaste två månaderna (Brasilien, Kuba, Bolivia, El Salvador, Barbados, Paraguay, Kina, Pakistan och Singapore)

Amerikanska kontinenten

WHO:s Amerikaregion har under 2025 totalt rapporterats 266 165 chikuyngunyafall och 118 dödsfall. Latinamerika (med Brasilien i spetsen) står för en stor del av den globala bördan under 2025, med påtaglig insjuknandefrekvens och övervägande del av regionens dödsfall. Enligt aktuell statistik från PAHO har Brasilien rapporterat 240 641 fall (113/100 000), Kuba 20 062 fall (183/100 000), Bolivia 5 784 fall (46/100 000) och Argentina 2 932 fall (7/100 000). Övriga länder i regionen har rapporterat >50 fall vardera.

I Brasilien förekommer fall i alla regioner och i de flesta federala enheter — med Centro-Oeste och Sudeste (bl.a. delstaterna Mato Grosso do Sul, Minas Gerais och São Paulo) som under epidemiologiska veckor 42–44 stått för flest fall. I Bolivia rapporteras fall från sex av nio departement: Santa Cruz, Beni, Pando, Cochabamba, Chuquisaca och Tarija, där Santa Cruz står för över 80 % av fallen och samtliga dödsfall. 

Asien

I Asien rapporteras 2025 flera länder med CHIKVD-fall. Totalt under året har regionen redovisat 136 233 fall, varav flertalet främst rapporterats under första halvåret med fokus i Syd- och Sydostasien (Indien, Pakistan, Bangladesh, Sri Lanka, Thailand, Filippinerna och Malaysia). 

Under andra halvåret har utbrotten i Kina, specifikt i Guangdong-provinsen och närliggande provinser. Pågående spridning rapporteras nu från flera städer inklusive Jiangmen, Foshan och Guangzhou. T.o.m. september hade närmare 17 000 fall bekräftats, och fallantalet i oktober ökade jämfört med föregående månad, även om en tillfällig nedgång observerats veckovis mot slutet av månaden.

I Pakistan rapporteras fall under hela året med koncentration till provinserna Balochistan, Khyber Pakhtunkhwa och Sindh — med flest fall i Sindh — och en ökning med 37,0 % i oktober jämfört med föregående månad. Över 1 000 fall har rapporterats under året, varav, 109 fall under de senaste 60 dagarna.

I Singapore och Hongkong har enstaka fall rapporterats sedan augusti 2025, och fall fortsatte in i september och oktober — utbrottet har delvis kopplats till resenärer som återvänt från Guangdong i Kina.

Afrika

Under 2025 har den afrikanska regionen rapporterat 2 197 CHIKVD-fall, utan registrerade dödsfall enligt den senaste globala översikten.  Den mest drabbade subregionen är Östafrika, med Mauritius noterad som det land med flest aktuella rapporterade fall i regionen (epidemin i Réunion och Mayotte har klingat av väsentligt). Fall har även rapporterats från Somalia, Kenya, Madagaskar och Komorerna. Trots att absolut antal fall är lågt jämfört med Amerika och Asien, visar Afrika att chikungunya förekommer bredare än ofta uppmärksammat, med risk för spridning via rese- och befolkningsrörelser.

Europa

I Europa har 2025 två länder rapporterat lokalt förvärvade (autoktona) fall: Frankrike och Italien. I Frankrike uppgår det rapporterade antalet t.o.m. 19 november 2025 till 780 fall. I Italien är motsvarande siffra 385 fall per samma datum. Inga dödsfall relaterade till chikungunya har rapporterats i Europa i 2025 enligt denna översikt. 

Reserådets kommentar

Chikungunya är en sjukdom med hög signifikans i tropiska och subtropiska områden och framför allt under det senaste året har sjukdomen också etablerat sig (om än i begränsad omfattning i Frankrike och Italien där Aedes albopictus förekommer som kompetent vektor.

Sjukdomen delar vektor med denguefeber, symtombilden är liknande och samma länder är riskutsatta. Man kan misstänka att det i många länder med begränsad mikrobiologisk diagnostisk kapacitet finns en grav underrapportering av chikungunyafeber då många fall sannolikt felklassificerats som den betydligt vanligare dengueinfektionen.

Till skillnad från dengue tenderar chikungunya dock att ge upphov till stormande epidemier när de ekologiska och epidemiologiska (främst befolkningsimmunitet) förutsättningarna är de rätta. Man kan då se häftigt uppblossande epidemier som tenderar att klinga av efter någon månad, såsom skett i Réunion och Mayotte under året. Det är i dessa områden och under dessa perioder som vaccination har sitt största värde.

Ett gott myggskydd är generellt en viktig rekommendation inför resa till tropiska och subtropiska områden med rapporterad förekomst av myggöverförda sjukdomar. Vaccination kan övervägas inför längre resa (>3 veckor) till områden med rapporterad väsentlig aktuell chikungunyaförekomst (främst Brasilien, Kuba och Bolivia).

EpiNytt är Reserådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.

ECDC rapporterar i CDTR vecka 48 fortsatt ökning av hepatit A-fall i framför allt Österrike, Tjeckien, Ungern och Slovakien, samma länder som tidigare under året. Utbrotten domineras av subgenotyp IB och drabbar särskilt personer med dålig sanitet, hemlöshet eller injektionsdrogsbruk samt romska grupper. Två större genetiska kluster (A och B) cirkulerar i regionen: kluster A har koppling främst till Wien och omfattar 40 fall i Österrike och ytterligare fall i Ungern, medan kluster B omfattar 80 fall i Österrike och är spritt i Tjeckien, Slovakien och Storbritannien. Flera fall i båda klustren är kopplade till hemlöshet, injektionsdroger och nära kontakt med kända fall.

Det kumulativa antalet hepatit A-fall 2025 överstiger nu 6 000, med flest fall från Slovakien (2 482), Tjeckien (2 310), Ungern (1 548) och Österrike (216). Totalt har 39 dödsfall rapporterats 2025.

Slovakien

Slovakien har haft ökande hepatit A-fall sedan slutet av 2022 med särskilt omfattande utbrott 2023–2024 i romska samhällen i östra delen av landet. Cirka 40 % av barn upp till 15 års ålder har vaccinerats i samband med utbrottsinsatserna. Under januari–oktober 2025 har totalt 2 482 fall rapporterats. Av dessa är 54 % män och 41 % har sjukhusvårdats. Fyra dödsfall har rapporterats, alla hos äldre personer, varav två med kronisk sjukdom. Personer som är hemlösa och/eller använder droger har utgjort 3,1 % av fallen.

Tjeckien

I Tjeckien ses fortsatt snabb spridning i hela landet med 2 310 rapporterade fall och 27 dödsfall fram till slutet av oktober 2025, att jämföra med totalt 636 fall under hela 2024. Fall rapporteras från alla regioner och åldersgrupper, vanligast i åldrarna 30–39 år och 5–9 år; cirka 60 % är män. De högsta antalen ses i Prag (636), Centralböhmen (262) och Mähren-Schlesien (139). 294 av fallen (16 %) har varit kopplade till kända utbrott och 393 fall hade riskfaktorer: injektionsdrogsbruk (178 fall), hemlöshet (188) eller fängelsevistelse (27). Hittills har 17 utbrott identifierats under året, varav sju fortfarande pågår, och cirka 80 % av fallen har behövt sjukhusvård. Av de 27 dödsfall där data fanns var 16 män och två kvinnor; samtliga var vuxna, majoriteten 55–74 år, ofta med alkoholbruk och/eller hemlöshet.

Ungern

Ungern har haft ökning av hepatit A sedan november 2024. Under januari–slutet av oktober 2025 har 1 548 fall rapporterats; 55 % är män och 65 % har sjukhusvårdats. Incidensen är högst hos barn 3–5 år och 6–9 år, men fall rapporteras i alla åldrar utom nyfödda. Fyra dödsfall har rapporterats bland sjukhusvårdade vuxna med samsjuklighet. De flesta fall kommer från Budapest, men högst incidens ses i två nordöstra län (Borsod-Abaúj-Zemplén och Szabolcs-Szatmár-Bereg) samt i Budapest; många fall härrör från romska grupper och i mindre utsträckning från personer som är hemlösa.

Österrike

I Österrike har 216 fall rapporterats 2025; 64 % är män, medianåldern 36 år och 50 % har vårdats på sjukhus. Bland fallen finns hemlöshet och/eller drogbruk i knappt 30% av fallen med kända uppgifter. Sekundär smitta har misstänkts hos 18 fall och bekräftades hos 16. Hittills har fyra dödsfall rapporterats 2025, och Wien bedöms vara centrum för utbrottet.

Sverige och andra länder

Sverige har rapporterat sex reseassocierade fall under 2025 (fyra vuxna och två barn); två fall hade sekvenser som tillhör kluster A och fyra kluster B. Fallen i kluster A hade rest till Ungern i juli–augusti 2025, medan fallen i kluster B hade rest till Tjeckien i augusti 2025.

I England, Wales och Nordirland har totalt 41 fall med sekvenser identiska med referensstammen från Slovakien (kluster B) rapporterats 2023–2025. Många är reseassocierade: två fall efter resa till Tjeckien (februari och maj 2025) och 12 fall efter resa till Slovakien (12 fall 2024 och två fall 2023).

Reserådets kommentar

Det pågående gränsöverskridande utbrotten av hepatit A i Centraleuropa har hittills framför allt drabbat socialt utsatta grupper i Österrike, Tjeckien, Ungern och Slovakien, men en växande andel av fallen har man inte kunnat koppla till dessa grupper. Utbrotten har förvärrats av en brist på hepatit A-vaccin i vissa av länderna.

För vanliga turister och affärsresenärer till dessa länder är risken fortfarande låg, men reseassocierade fall har rapporterats både i Sverige och Storbritannien efter resor främst till Ungern, Tjeckien och Slovakien. För svenska resenärer som ska vistas länge, bo enkelt, besöka släktingar/vänner i utsatta områden eller har annan ökad exponering (t.ex. injektionsdrogsbruk, hemlöshet) bör behov av hepatit A-vaccination övervägas. Vaccination ger ett mycket gott skydd, och utbrottet understryker vikten av att även inom Europa tänka hepatit A-profylax vid resor med förhöjd smittrisk.

EpiNytt är Reserådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.

Vilt poliovirus typ 1 (WPV1) har påvisats i ett avloppsvattenprov från Hamburg, Tyskland. Detta är den första gången vildtypvirus identifierats i Tyskland sedan den systematiska miljöövervakningen inleddes 2021, och den första upptäckten inom Europa sedan 2007 då fynd gjordes i Schweiz, samt senare i Ryssland och Tadzjikistan år 2010.

Tyskland har inte rapporterat några mänskliga poliofall i samband med denna händelse; det senaste inhemska fallet registrerades 1990. De två senaste importfallen konstaterades 1992 hos resenärer med koppling till Indien och Egypten. Utöver detta har cirkulerande vaccinderiverat poliovirus typ 2 (cVDPV2) påträffats i avloppsvattenprover från flera platser i landet sedan slutet av 2024.

Genetisk analys av viruset från Hamburg ivisar en nära överensstämmelse med ett kluster av WPV1-stammar som cirkulerar i Afghanistan. Provet insamlades den 6 oktober 2025 och analyserades inom ramen för forskningsprojektet PIA, som syftar till att upptäcka poliovirus i avloppsvatten.

På global nivå är Afghanistan och Pakistan de enda länder där WPV1 fortfarande förekommer endemiskt.

Reserådets kommentar

Risken för smittspridning i det tyska samhället bedöms som låg tack vare landets höga vaccinationstäckning, och det nu upptäckta positiva avloppsprovet motiverar inte några särskilda vaccinationsrekommendationer för resenärer till Tyskland. Händelsen belyser dock vikten av ett fullgott vaccinationsskydd även i den svenska befolkningen. Resa, oavsett resmål, är därför ett utmärkt tillfälle att få sitt grundskydd (polio, difteri, stelkramp) uppdaterat.

EpiNytt är Reserådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.

WHO:s kriskommittén rörande polio sammanträdde i oktober i sitt 43:e möte och granskade då aktuella uppgifter om vilda poliovirus (WPV1) och cirkulerande vaccinderiverade poliovirus (cVDPV). Kommittén granskar situationen med både vildpolio (WPV1) och cirkulerande vaccin‐ härledda poliovirus (cVDPV) i ljuset av målen att uppnå global eradikering respektive eliminering. Kommitténs uttalande med uppdaterade rekommendationer som publicerades 2025-11-11 sammanfattas nedan.

Vildpolio (WPV1)

Sedan det föregående mötet den 18 juni 2025 har 15 nya fall av vilt poliovirus typ 1 (WPV1) rapporterats från de två kvarvarande endemiska länderna: två fall i Afghanistan och tretton i Pakistan. Totalt hade 28 fall registrerats per den 17 september 2025 – fyra i Afghanistan och tjugofyra i Pakistan – att jämföra med 99 fall under hela 2024. Miljöövervakningen bekräftar fortsatt viruscirkulation: under 2025 har 443 WPV1-positiva miljöprover påvisats, varav 53 i Afghanistan och 390 i Pakistan, mot totalt 741 positiva prover under 2024.

Kommittén uttrycker särskild oro över den ihållande transmissionen i gränskorridorerna mellan södra Afghanistan och nordvästra Pakistan/sydöstra Afghanistan. I Pakistan fortsätter WPV1 att detekteras i miljöprover från fyra stora provinser: Khyber Pakhtunkhwa, Punjab, Sindh och Balochistan. Även i Karachi, som inte rapporterat några kliniska fall 2025, påvisas återkommande positiva miljöprover vilket tyder på dold överföring. I Afghanistan är överföringen fortsatt intensiv i södra regioner, framför allt i områden som utgör kända reservoarer för viruset, medan den östra regionen visar en tydlig minskning av detekterade virusfynden under 2025, vilket indikerar förbättrade immunitetsnivåer i befolkningen.

Kommittén betonar att ett avbrott i WPV1-överföringen kräver vaccinationskampanjer av mycket hög kvalitet, särskilt i de regioner där reservoarer fortfarande finns kvar, samt bättre täckning i gränsområden med stor befolkningsrörlighet.

Cir­kulerande vaccin-härledda poliovirus (cVDPV)

Under 2025 har totalt 143 fall av cirkulerande vaccin­härledda poliovirus (cVDPV) rapporterats fram till den 17 september. Av dessa utgjorde 136 fall cVDPV2, fem fall cVDPV3 och två fall cVDPV1. Miljöövervakningen visar ett liknande mönster, med 141 positiva prover under året: 11 för typ 1, 121 för typ 2 och 9 där båda typerna detekterades. Som jämförelse rapporterades 463 cVDPV-fall under hela 2024, vilket visar att den globala bördan hittills är lägre men att spridningen fortfarande är omfattande.

Utbrott av cVDPV1 har identifierats i Algeriet, Djibouti och Israel, medan utbrott av cVDPV3 har bekräftats i Kamerun och Tchad, och fortsätter i Guinea från 2024 in i 2025. Den största delen av den globala cVDPV2-spridningen under 2025 kommer från områden kring Nigersjön – där bland annat Nigeria och Tchad ingår – samt från Afrikas horn, framför allt Etiopien. Flera av dessa högriskområden kännetecknas av bristande vaccinations­täckning hos barn, omfattande befolkningsrörelser över gränser och begränsad operativ förmåga på grund av säkerhetsläget.

Kommittén betonar att risken för internationell spridning av cVDPV, särskilt typ 2, kvarstår och understryker behovet av fortsatt stark övervakning, vaccinkampanjer av hög kvalitet och insatser riktade mot rörliga och undervaccinerade grupper.

Kommitténs slutsats och rekommendationer

Kommittén konstaterar enhälligt att den internationella spridningen av poliovirus fortsatt utgör ett folkhälsonödläge av internationell betydelse (PHEIC), men att situationen inte når upp till kriterierna för ett pandemiskt nödläge. Mot denna bakgrund rekommenderar kommittén att de tillfälliga rekommendationerna under IHR förlängs i ytterligare tre månader. De centrala åtgärderna som lyfts fram är att upprätthålla en hög rutinmässig vaccinationstäckning, stärka miljöövervakningen och genomföra riktade vaccinationsinsatser i högriskområden. Kommittén betonar också vikten av fortsatt stöd till de två endemiska länderna, Afghanistan och Pakistan, liksom till länder med pågående cVDPV-överföring. 

Tillfälliga bindande rekommendationer under IHR rörande vaccinationer

För att förhindra ytterligare spridning av virus, har WHO sedan 2014 under IHR utfärdat tillfälliga rekommendationer som kräver poliovaccination med intyg (gula kortet) för resenärer som stannat >4 veckor och invånare som reser ut från länder med risk för poliovirusspridning. IHR:s akutkommitté för polio sammanträder var tredje månad och uppdaterar listan över länder som måste fortsätta med de tillfälliga poliovaccinrekommendationerna för att minska risken för internationell spridning av poliovirus. 

De senaste rekommendationerna från 11 november 2025 (ovan), avser nu följande sex länder: Afghanistan(WPV1), Pakistan (WPV1), Algeriet (cVDVP1), Demokratiska Republiken Kongo (cVDVP1),  Djibouti (cVDVP1), Israel (cVDVP1), Guinea (cVDPV3), Kamerun (cVDPV3) och Tchad (cVDPV3).

För länder med cirkulerande cVDVP2 finns inte några sådana bindande krav, men länder med cirkulerande cVDVP2 med risk för internationell spridning rekommenderas uppmuntra invånare och långtidsbesökare (> fyra veckor) att få en dos IPV fyra veckor till 12 månader före internationell resa (att intygas i gula kortet).

Stater infekterade med cVDPV2, med eller utan tecken på lokal överföring: Algeriet, Angola, Benin, Burkina Faso, Centralafrikanska Republiken, Demokratiska Republiken Kongo, Djibouti, Elfenbenskusten, Etiopien, Finland, Ghana, Israel, Jemen, Kamerun, Niger, Nigeria, Palestina, Papua Nya Guinea, Polen, Senegal, Somalia, Spanien, Storbritannien, Sudan, Sydsudan, Tanzania, Tchad och Tyskland.

Reserådet rekommenderar att samtliga resenärer till utomeuropeiska länder med cVDPV2 bör ha minst 4 doser poliovaccin och en extra 5:e dos rekommenderas om det gått >5-10 år sedan den 4:e dosen.

EpiNytt är Reserådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.

Internationellt ses nu en snabb ökning av en ny genetisk variant av influensa A (H3N2), benämnd undergrupp K. Varianten har på kort tid blivit vanlig i flera delar av världen och utgör en växande andel av de A(H3N2)-virus som rapporteras till internationella databaser, och utgör nu cirka hälften av de europeiska isolaten.. Molekylära analyser visar att den skiljer sig tydligt från den H3N2-stam som ingår i säsongens influensavaccin, och laboratoriestudier tyder på en antigenisk mismatch. ECDC bedömer att detta sannolikt ökar risken för fler influensafall under säsongen, eftersom viruset har utvecklat mutationer som gör det immunologiskt mer avvikande.

Länder i östra Asien, som nu rapporterar avklingande A(H3N2)-epidemier, har inte sett någon ovanligt hög sjukdomsallvarlighet. Fylogenetiska analyser visar att de A(H3N2) undergrupp K-virus som cirkulerat där motsvarar dem som nu identifierats i EU/EES. Detta talar för att viruset inte är mer aggressivt, men dess antigeniska avvikelse från vaccinstammen innebär en ökad risk för fler fall när säsongen intensifieras. Dessutom har A(H3N2) inte dominerat de senaste säsongerna, vilket innebär att immuniteten i befolkningen kan vara lägre efter flera års begränsad exponering. Serologiska data som kan bekräfta detta saknas ännu, men frånvaron av nyliga A(H3N2)-epidemier gör att viruset kan möta en mer mottaglig befolkning.

I Europa har influensasäsongen 2025–2026 startat tidigare än vanligt och drivs av A(H3N2). Undergrupp K står redan för en betydande andel av de analyserade proverna. Även i Sverige har undergrupp K nu påvisats bland influensafallen. Säsongen har ännu inte tagit fart, men fynden bekräftar att varianten cirkulerar i landet. Det finns i nuläget inga indikationer på att viruset orsakar svårare sjukdom än andra H3N2-varianter, men den förväntade ökningen av fall – i kombination med att influensasäsongen kan bli mer omfattande – innebär att vaccination fortsatt är ett viktigt förebyggande verktyg.

Reserådets kommentar

En influensasäsong dominerad av A(H3N2) undergrupp K innebär en måttlig risk för befolkningen i stort, men en tydligt förhöjd risk för grupper med ökad sårbarhet. Det gäller framför allt personer över 65 år, individer med kroniska hjärt-, lung-, metabola och neuromuskulära sjukdomar, gravida, personer med nedsatt immunförsvar samt personer som bor i slutna miljöer såsom särskilda boenden.

Även om risken för svår sjukdom på individnivå inte förefaller högre än tidigare säsonger, kan en större epidemi – driven av lägre immunitet i befolkningen och en variant som delvis avviker antigeniskt från vaccinstammen – medföra ett större absolut antal sjukhusinläggningar och därmed en betydande belastning på hälso- och sjukvården. Mot denna bakgrund är det angeläget att årets influensavaccination når de grupper som löper störst risk för allvarlig sjukdom. Trots en viss mismatch mot undergrupp K ger vaccinet fortsatt ett viktigt skydd mot allvarliga komplikationer.

Se även artikel i Eurosurveillance: Early influenza virus characterisation and vaccine effectiveness in England in autumn 2025, a period dominated by influenza A(H3N2) subclade K.

EpiNytt är Reserådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.