Månad: maj 2026

Moldaviens folkhälsomyndighet ANSP rapporterar tolv bekräftade fall av Q-feber sedan början av april 2026. Fallen har rapporterats från huvudstaden Chișinău samt flera distrikt, bland annat Cahul, Cantemir, Criuleni, Călărași och Căușeni. De drabbade omfattar både vuxna och minst ett barn. De vanligaste symtomen har varit hög feber, frossa, uttalad sjukdomskänsla, huvudvärk, muskel- och ledvärk samt i vissa fall luftvägssymtom. Samtliga patienter uppges ha svarat väl på behandling och uppföljning.

Q-feber orsakas av bakterien Coxiella burnetii och är en zoonos där får, getter och nötkreatur utgör de viktigaste reservoarerna. Smitta till människa sker främst genom inandning av bakteriekontaminerat damm eller aerosoler från djurhållning, men även genom direktkontakt med infekterade djur eller konsumtion av opastöriserade mjölkprodukter.

Den geografiska spridningen av fallen, med rapporterade fall både i Chișinău och flera landsbygdsdistrikt, samt avsaknaden av kända epidemiologiska kopplingar mellan de första fallen, talar för flera oberoende exponeringstillfällen snarare än ett avgränsat utbrott från en gemensam källa. Mönstret är förenligt med en bredare cirkulation av C. burnetii i djurpopulationen eller mer omfattande miljökontamination, vilket försvårar riktade smittskyddsåtgärder.

De senaste tidigare rapporterade fallen i Moldavien registrerades 2017, då fyra fall rapporterades. Återkomsten efter nära nio år väcker frågan om den aktuella ökningen speglar en verklig återetablering av smittan, exempelvis genom förändringar i djurhållning eller smittläget bland lantbruksdjur, eller om förbättrad övervakning och diagnostik bidragit till att fler fall upptäcks. Förekomsten av fall både i urbana och rurala miljöer talar för att flera olika exponeringsvägar kan vara involverade samtidigt.

Vaccinationsrådets kommentar

Q-feber är vanligen ingen stor risk för vanliga turister, men utbrottet är relevant för resenärer med nära djurkontakt, vistelse på lantbruk, veterinärmedicinskt arbete, slakteri- eller laboratoriearbete samt för personer som konsumerar opastöriserade mjölkprodukter. Rådgivningen bör särskilt betona att undvika opastöriserad mjölk och färskostar från osäkra källor, god handhygien efter djurkontakt och försiktighet i miljöer med får, getter och nötkreatur.

Särskild försiktighet är motiverad för gravida, immunsupprimerade och personer med klaffsjukdom eller kärlprotes, eftersom Q-feber i vissa fall kan ge svår sjukdom eller kronisk infektion. Vid feber efter vistelse i Moldavien och samtidig djur- eller lantbruksexponering bör Q-feber finnas med i differentialdiagnostiken.

EpiNytt är Vaccinationsrådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.

Europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) expertgrupp Emergency Task Force (ETF) rekommenderar att covid-19-vaccinerna inför vaccinationssäsongen 2026/2027 uppdateras för att rikta sig mot SARS-CoV-2-varianten XFG.

XFG tillhör JN.1-familjen av omikronvarianter och har sedan sommaren 2025 blivit den dominerande varianten globalt. Enligt EMA utgjorde XFG som mest cirka 74 procent av alla genetiskt sekvenserade SARS-CoV-2-infektioner världen över under oktober 2025. Varianten är fortfarande en av de vanligaste cirkulerande JN.1-subvarianterna, även om den regionala förekomsten varierar.

EMA:s rekommendation bygger på en samlad bedömning av epidemiologiska data, studier av vacciners skyddseffekt samt prekliniska data från vaccinkandidater anpassade till XFG, LP.8.1 och BA.3.2. Enligt myndigheten talar den tillgängliga evidensen för att XFG-baserade vacciner skulle ge det bredaste skyddet mot de idag dominerande JN.1-relaterade varianterna och samtidigt sannolikt ge skydd även mot den genetiskt mer avvikande varianten BA.3.2.

Samtidigt framhåller EMA att vacciner riktade mot LP.8.1 fortfarande kan vara ett alternativ inför kommande vaccinationskampanjer. Rekommendationen kan dock komma att omprövas om virusets evolution förändras, särskilt med tanke på att BA.3.2 ökar i vissa länder och uppvisar egenskaper som kan gynna immunologisk undanmanöver.

Vaccintillverkarna uppmanas nu att diskutera nödvändiga uppdateringar av sina godkända vacciner med EMA. De slutliga besluten om höstens vaccinationskampanjer kommer dock att fattas av respektive medlemsland utifrån den nationella epidemiologiska situationen.

Vaccinationsrådets kommentar

EMA:s rekommendation följer den etablerade strategin att regelbundet anpassa covid-19-vaccinerna till de virusvarianter som dominerar globalt. Målsättningen är inte att helt förhindra infektion utan att bibehålla ett gott skydd mot allvarlig sjukdom, sjukhusvård och död hos riskgrupper.

För svenska vaccinatörer innebär beskedet framför allt att höstens vacciner sannolikt kommer att innehålla en uppdaterad XFG-komponent i stället för tidigare JN.1-relaterade stammar. Vilka vacciner som slutligen blir tillgängliga i Sverige och vilka grupper som kommer att rekommenderas vaccination avgörs senare av svenska myndigheter.

Den fortsatta utvecklingen illustrerar också hur SARS-CoV-2 fortfarande genomgår en snabb evolution. Trots att den akuta pandemifasen är över kvarstår behovet av kontinuerlig global virusövervakning och regelbundna uppdateringar av vaccinerna för att säkerställa ett relevant skydd mot nya varianter.

EpiNytt är Vaccinationsrådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.

WHO rapporterar en fortsatt snabb utveckling av utbrottet av ebolasjukdom orsakad av Bundibugyo-virus i Demokratiska Republiken Kongo (DRK) och Uganda. Sedan föregående uppdatering den 21 maj har ytterligare 49 laboratoriebekräftade fall, åtta bekräftade dödsfall, 160 misstänkta fall och 47 misstänkta dödsfall rapporterats. Totalt har nu 134 laboratoriebekräftade fall, inklusive nio i Uganda, och 18 dödsfall bland de bekräftade fallen registrerats. I DRK har dessutom 906 misstänkta fall och 223 dödsfall bland misstänkta fall rapporterats.

Utbrottet är fortsatt koncentrerat till Ituriprovinsen i östra DRK, som står för 88 procent av de bekräftade fallen. Smittspridning förekommer även i Nordkivu och Sydkivu. Sammanlagt har 16 bekräftade fall rapporterats bland vård- och omsorgspersonal. WHO beskriver säkerhetsproblem, attacker mot sjukvårdsinrättningar och motstånd från delar av lokalbefolkningen som betydande hinder för smittspårning och utbrottskontroll.

I Uganda har antalet bekräftade fall ökat till nio, inklusive ett dödsfall. Flera av de senaste fallen har koppling till gränsöverskridande smitta från DRK eller till vård av tidigare fall. Totalt följs 436 identifierade kontakter i Uganda.

Bland de 134 laboratoriebekräftade fallen i DRK och Uganda har 18 personer avlidit, motsvarande en falldödlighet på cirka 14 procent. WHO påpekar samtidigt att mer än 900 misstänkta fall och över 220 misstänkta dödsfall fortfarande utreds i DRK, vilket innebär att den slutliga sjukdomsbördan och dödligheten ännu är osäker.

Ett uppmärksammat fall gäller en amerikansk läkare som vårdat patienter i DRK och som insjuknade efter exponering. Personen vårdas för närvarande i Tyskland.

WHO bedömer fortsatt risken som mycket hög nationellt i DRK, hög regionalt och låg globalt. Organisationen avråder inte från resor eller handel med DRK eller Uganda men betonar vikten av förstärkt övervakning, gränssamarbete och beredskap för att begränsa vidare spridning.

Vaccinationsrådets kommentar

Den fortsatta ökningen av både bekräftade och misstänkta fall visar att utbrottet ännu inte är under kontroll. Särskilt oroande är den pågående geografiska spridningen, det stora antalet oklassificerade misstänkta fall samt förekomsten av smitta bland vårdpersonal. Den dokumenterade exporten av smitta till Uganda och det amerikanska vårdfallet illustrerar den internationella spridningspotentialen.

För svenska resenärer är risken fortsatt mycket låg, men personer som arbetar inom sjukvård, laboratorieverksamhet, humanitära insatser eller andra verksamheter med nära kontakt med patienter i de drabbade områdena löper ökad risk. Det finns fortfarande inget godkänt vaccin eller någon specifik behandling mot Bundibugyo-virus, vilket gör tidig upptäckt, isolering, smittspårning och strikt följsamhet till skyddsrutiner särskilt viktiga.

EpiNytt är Vaccinationsrådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.

Ett pågående kolerautbrott i delstaten West Kordofan i Sudan har orsakat flera hundra sjukdomsfall och ett stort antal dödsfall under maj 2026. Uppgifterna varierar mellan olika källor, vilket speglar de stora svårigheterna med sjukdomsövervakning i konfliktområden. Rapporter från 25–26 maj anger mellan 228 och drygt 300 fall samt mellan 26 och 80 dödsfall. De flesta fallen har rapporterats från En Nahud och Foga, men smittspridning har även dokumenterats i El Fula, Wad Banda, Dibebad och Ghubeish.

Enligt lokala sjukvårdskällor rapporteras över 60 nya fall dagligen och flera patienter avlider utan att nå sjukvården. Det lokala hälsocentret i Foga uppges vara överfullt, samtidigt som intravenösa vätskor har tagit slut i lokala apotek. Sjukvårdspersonal beskriver en i det närmaste kollapsad vårdstruktur i områden som kontrolleras av den paramilitära RSF-milisen, där internationella humanitära organisationer saknar tillträde.

Särskilt oroande är den mycket höga rapporterade dödligheten. I vissa rapporter anges upp till 80 dödsfall bland 273 registrerade fall, motsvarande en falldödlighet på närmare 30 procent. Detta är dramatiskt högre än WHO:s målsättning på under 1 procents falldödlighet vid kolera och även betydligt högre än de redan förhöjda nivåer som rapporterats från Sudan under de senaste krigsåren. Den höga dödligheten bedöms främst bero på fördröjd vård, brist på vätskeersättning och att många patienter aldrig når behandlande sjukvårdsinrättningar.

Utbrottet inträffar mot bakgrund av den pågående väpnade konflikten i Sudan, som sedan 2023 kraftigt försämrat tillgången till rent vatten, sanitet, sjukvård och vaccinationsinsatser. FN:s samordningsorgan OCHA rapporterade redan den 21 maj ett stort antal misstänkta kolerafall och dödsfall i En Nahud, varefter WHO och samarbetspartners levererade akuta medicinska förnödenheter till området.

Sudan har under de senaste åren haft återkommande stora kolerautbrott. Under 2024 rapporterades över 50 000 fall och cirka 1 400 dödsfall nationellt. Under de första nio månaderna av 2025 rapporterades nära 70 000 fall och över 1 600 dödsfall. Det aktuella utbrottet i West Kordofan uppvisar dock en betydligt högre falldödlighet än tidigare rapporterade nationella utbrott.

Vaccinationsrådets kommentar

Kolera utgör normalt en låg risk för vanliga resenärer, även under pågående utbrott. Situationen i West Kordofan illustrerar dock den allvarliga humanitära krisen i Sudan, där brist på rent vatten, sanitet och sjukvård bidrar till omfattande smittspridning och hög dödlighet.

För svenska resenärer är risken främst kopplad till längre vistelser under enklare förhållanden, arbete inom sjukvård eller humanitära insatser samt vistelse i områden med bristfällig vattenförsörjning. Noggrann livsmedels- och vattenhygien är den viktigaste förebyggande åtgärden. Oralt koleravaccin kan övervägas för personer med ökad expositionsrisk, exempelvis hjälparbetare och sjukvårdspersonal. Situationen väntas förbli instabil så länge konflikten fortsätter att påverka vatten-, sanitets- och sjukvårdssystemen.

EpiNytt är Vaccinationsrådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.

Ett ovaccinerat treårigt barn i Moravisk-Schlesiska regionen i östra Tjeckien avled den 18 april efter att ha insjuknat i difteri. Pojken vårdades först vid universitetssjukhuset i Ostrava och överfördes därefter till en specialistklinik i Prag, där han senare avled. Detta är det första dödsfallet i difteri hos ett barn i Tjeckien sedan 1969. Tre av barnets fem syskon diagnostiserades också med difteri. Endast ett av de fem syskonen var vaccinerat. Samtliga familjemedlemmar har behandlats med antibiotika.

Sedan början av 2026 har nio fall av difteri rapporterats i Tjeckien, varav detta är det enda dödsfallet. Tjeckiska folkhälsomyndigheter pekar på två viktiga orsaker bakom sjukdomens återkomst: utebliven eller försenad barnvaccination samt avtagande immunitet hos vuxna som inte fått påfyllnadsdoser.

Difteri återkom i Tjeckien 2022 efter 27 år utan rapporterade fall. De första fallen var kopplade till importerad smitta och efterföljande spridning inom socialt utsatta grupper. Det aktuella familjeklustret tyder dock på att smittan nu förekommer även utanför tidigare identifierade riskgrupper.

Trots att Tjeckien har ett välfungerande vaccinationsprogram med hög täckningsgrad illustrerar händelsen hur enskilda fickor av ovaccinerade individer kan möjliggöra fortsatt smittspridning. De tjeckiska myndigheterna rapporterar att vaccinationstäckningen för den obligatoriska påfyllnadsdosen inför skolstart har sjunkit något under senare år till knappt 90 procent.

Difteri orsakas av Corynebacterium diphtheriae och sprids främst via droppsmitta. Sjukdomen kan ge svåra luftvägsinfektioner med pseudomembranbildning och toxinmedierade komplikationer såsom myokardit och neurologiska skador. Obehandlad difteri hos små barn är förenad med hög dödlighet.

Vaccinationsrådets kommentar

Det aktuella dödsfallet visar att difteri fortfarande kan orsaka svår och dödlig sjukdom även i länder med hög vaccinationstäckning. För svenska resenärer till Tjeckien är risken att insjukna mycket låg, men händelsen understryker vikten av att grundvaccination och rekommenderade boosterdoser mot difteri upprätthålls.

I Sverige ingår difterivaccination i barnvaccinationsprogrammet och skyddet är generellt mycket gott. Vuxna rekommenderas dock påfyllnadsdos vart 20:e år, eftersom antikroppsnivåerna gradvis sjunker med tiden. Inför resor bör särskilt äldre personer och personer med osäker vaccinationsstatus säkerställa att skyddet mot difteri, stelkramp och kikhosta är aktuellt.

Utvecklingen i Tjeckien speglar också en bredare europeisk trend där difterifall åter rapporterats i flera länder efter många år med mycket låg förekomst. Detta understryker betydelsen av fortsatt hög vaccinationstäckning för att förhindra att sjukdomen åter etableras i befolkningen.

Delstaten Borno i nordöstra Nigeria rapporterar en snabbt växande koleraepidemi. Under de första 24 dagarna av maj 2026 registrerades 2 715 misstänkta fall och 27 dödsfall. Utbrottet är koncentrerat till sju lokala förvaltningsområden (LGA), där Maiduguri Metropolitan Council (MMC) är hårdast drabbat med 1 568 fall, följt av Jere (834 fall), Mafa (159), Konduga (95), Monguno (56), Ngala (2) och Magumeri (1).

Utbrottet omfattar minst 29 distrikt och 124 samhällen. Av de 27 rapporterade dödsfallen inträffade 11 i lokalsamhället innan patienterna nådde sjukvård, vilket tyder på brister i tidig diagnostik och tillgång till behandling. Den rapporterade falldödligheten är cirka 1 procent, vilket motsvarar WHO:s gräns för ett allvarligt kolerautbrott som kräver omedelbara förstärkta insatser.

Laboratorieundersökningar har bekräftat förekomst av Vibrio cholerae O1 Ogawa, den serogrupp som orsakar merparten av världens epidemiska kolerautbrott. Samtidigt har analyser av vattenkällor påvisat fekal kontamination med Escherichia coli, vilket stärker misstanken att förorenat dricksvatten är en viktig drivande faktor bakom utbrottet.

Myndigheterna betonar att de officiella siffrorna sannolikt underskattar den verkliga omfattningen eftersom data från flera behandlingscentra ännu inte integrerats i den nationella databasen. Hundratals nya misstänkta fall har rapporterats under enskilda dygn, vilket talar för fortsatt intensiv smittspridning.

Borno har under lång tid präglats av väpnade konflikter, stora internflyktingpopulationer och bristfällig vatten- och sanitetsinfrastruktur. Den höga befolkningstätheten i Maiduguri och omkringliggande områden skapar gynnsamma förutsättningar för fortsatt samhällsspridning. Särskild oro finns också för att det kommande Eid al-Kabir-firandet i juni kan bidra till ökad smittspridning genom omfattande resande och större folksamlingar.

Kolerautbrott är återkommande i regionen. Under ett större utbrott i internflyktingläger 2017 rapporterades nära 5 900 fall och 61 dödsfall, medan nordöstra Nigeria rapporterade cirka 7 700 fall och 324 dödsfall under 2022.

Vaccinationsrådets kommentar

Kolera är fortsatt endemiskt i delar av Nigeria och risken ökar under regnperioden samt i områden med bristfällig vatten- och sanitetsinfrastruktur. För vanliga turister är risken att insjukna generellt låg, men den är högre för personer som vistas under enklare förhållanden, arbetar i humanitära insatser eller har nära kontakt med lokalbefolkningen i drabbade områden.

Resenärer till nordöstra Nigeria bör vara särskilt noggranna med livsmedels- och vattenhygien. Dricksvatten bör vara buteljerat eller behandlat och råa livsmedel bör undvikas om hygienstandarden är osäker. Koleravaccination kan övervägas för personer med ökad expositionsrisk, särskilt hjälparbetare, sjukvårdspersonal och långtidsresenärer.

Den snabba ökningen av fall i Borno visar samtidigt hur kolera fortsätter att utgöra ett betydande folkhälsoproblem i områden som präglas av konflikt, befolkningsförflyttningar och bristande tillgång till rent vatten.

EpiNytt är Vaccinationsrådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.

Sedan WHO den 17 maj deklarerade det pågående utbrottet av Bundibugyo-ebola i Demokratiska Republiken Kongo (DRC) och Uganda som ett internationellt hot mot människors hälsa (PHEIC) har situationen fortsatt att försämras. WHO rapporterar nu ökad geografisk spridning i östra DRC med fortsatt transmission i flera hälsodistrikt i provinserna Ituri, North Kivu och South Kivu. Även Uganda har rapporterat ytterligare fall kopplade till tidigare importerade fall från DRK.

DRC har per den 23 maj rapporterat 101 bekräftade och fler än 900 misstänkta fall och tio bekräftade och 101 misstänkta dödsfall. Därutöver rapporteras ett stort antal fall och dödsfall under fortsatt utredning. Även fyra dödsfall bland vårdpersonal har bekräftats. Samtidigt rapporterar Uganda sju bekräftade fall och ett dödsfall. Utöver dessa regionala fall har en amerikansk medborgare som evakuerats från Demokratiska republiken Kongo Charité universitetssjukhus i Berlin med ebolasjukdom testat positivt för Bundibugyo-viruset.

WHO:s Emergency Committee beskriver utbrottet som ett av de mest operativt svårhanterliga ebolautbrotten hittills, med väpnade konflikter, attacker mot sjukvårdsinrättningar, stora befolkningsförflyttningar och begränsad möjlighet till kontaktspårning i delar av det drabbade området. WHO bedömer nu risken som ”mycket hög” i DRC och ”hög” i Uganda.

Flera länder har samtidigt skärpt sina kontroll- och beredskapsåtgärder. USA har infört förstärkt ebolascreening på internationella flygplatser för resenärer från DRK och Uganda, inklusive hälsodeklarationer och riktad symtomscreening. Indien har utfärdat skärpta reseråd för DRK och Uganda samt infört förstärkt hälsokontroll för ankommande resenärer från drabbade områden. Även flera afrikanska grannländer har förstärkt gränskontroller, temperaturkontroller och övervakning vid större gränsövergångar och flygplatser.

WHO rekommenderar fortsatt inga generella rese- eller handelsrestriktioner, men understryker att resenärer till drabbade områden bör undvika kontakt med sjuka personer, sjukvårdsinrättningar utan adekvat skyddsutrustning samt begravningsceremonier där kontakt med avlidna förekommer.

Vaccinationsrådets kommentar

Det som framför allt skiljer den aktuella situationen från läget vid PHEIC-deklarationen är den fortsatta geografiska expansionen, ökningen av vårdrelaterade fall och WHO:s tydligare varning för svårigheterna att kontrollera smittspridningen i konfliktområden. Det är samtidigt sannolikt att ett betydande mörkertal föreligger, både avseende fall och dödsfall, eftersom stora delar av de drabbade områdena präglas av konflikter, begränsad sjukvårdstillgång och bristfällig övervakning. Sammantaget talar detta för att smittspridningen kan vara betydligt mer omfattande och svårkontrollerad än de officiella siffrorna antyder.

För svenska resenärer kan förstärkta inreserutiner, hälsokontroller och eventuella förseningar vid internationella flygplatser bli praktiskt relevanta, särskilt vid resor via större internationella hubbar i Afrika, USA eller Asien. Risken för ebolasmitta för vanliga turister bedöms dock fortsatt som mycket låg utanför direkt exponering för sjukvård eller nära kontakt med sjuka personer.

EpiNytt är Vaccinationsrådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.

WHO:s beslut att klassificera det pågående utbrottet av Bundibugyo-virusorsakad ebolasjukdom i Demokratiska Republiken Kongo (DRC) och Uganda som ett internationellt hot mot människors hälsa (PHEIC) har samtidigt satt fokus på en central svaghet i dagens ebolaberedskap: de nuvarande godkända vaccinerna och monoklonala antikroppsbehandlingarna är huvudsakligen riktade mot Zaire-ebolavirus och har oklar eller otillräcklig effekt mot andra orthoebolavirus, inklusive Bundibugyo- och Sudanvirus.

Det idag godkända vaccinet Ervebo® bygger på en rekombinant vesikulärt stomatitvirus-vektor (rVSV) där glykoproteinet från Zaire-ebolavirus uttrycks. Vaccinet har visat mycket god skyddseffekt mot Zaire-ebolavirus men förväntas inte ge ett tillräckligt korsskydd mot Bundibugyo-virus, vars glykoprotein uppvisar betydande antigeniska skillnader. Vaccinet har visat mycket god skyddseffekt mot Zaire-ebolavirus men förväntas inte ge ett tillräckligt korsskydd mot Bundibugyo-virus, vars glykoprotein uppvisar betydande antigeniska skillnader. Detta har nu lett till ett intensivt internationellt arbete för att utveckla bredare orthoebolavirusvacciner.

WHO, Coalition for Epidemic Preparedness Innovations och flera forskningsgrupper försöker nu snabbt accelerera utvecklingen av vacciner med aktivitet mot flera ebolavirusarter.

En av de mest avancerade vaccinkandidaterna mot Bundibugyo-virus är det rVSV-baserade vaccinet rVSVΔG/BDBV-GP. Vaccinet använder samma tekniska plattform som Ervebo men med glykoproteinet från Bundibugyo-virus istället för Zaire-virus. Prekliniska studier i icke-humana primater har visat lovande skyddseffekt och förbättrad överlevnad, men kliniska studier på människa har ännu inte inletts. Eftersom vaccinet bygger på samma rVSV-plattform som Ervebo finns redan omfattande erfarenhet kring produktion, dosering, kylkedja och regulatorisk dokumentation, vilket potentiellt kan förkorta utvecklingstiden jämfört med helt nya vaccinteknologier. WHO har angett att tillverkning av ett sådant vaccin potentiellt skulle kunna påbörjas inom cirka 6–9 månader. I ett optimistiskt scenario skulle begränsad användning under expanded access eller inom ringvaccinationsstrategier kunna bli möjlig under senare delen av 2027 eller därefter, förutsatt att utvecklingen fortskrider utan större hinder och att pågående utbrott möjliggör insamling av kliniska data. Ett fullt godkänt vaccin med mer omfattande effektdata bedöms däremot sannolikt ligga flera år bort. Den viktigaste flaskhalsen är sannolikt inte vaccinteknologin i sig utan svårigheten att genomföra tillräckligt stora kliniska effektstudier under ofta geografiskt begränsade och kortvariga utbrott. 

Parallellt utvecklas vacciner baserade på adenovirusplattformar, främst ChAdOx1- och cAd3-vektorer. Dessa vacciner uttrycker ebolavirusets glykoprotein och syftar till att inducera både neutraliserande antikroppar och cellulära T-cellsresponser. ChAdOx-plattformen, som blev välkänd genom AstraZenecas covid-19-vaccin, har fördelen att snabbt kunna anpassas till nya virusantigen och kan vara logistiskt fördelaktig vid utbrott i resursbegränsade miljöer genom relativt mindre krävande kylkedjor. Flera vaccinkandidater utvecklas dessutom som bivalenta eller multivalenta konstruktioner riktade mot flera orthoebolavirusarter samtidigt, inklusive Sudan- och Zaire-ebolavirus. Tidiga studier har visat god immunogenicitet och tydliga T-cellsresponser, även om graden av korsskydd mellan olika orthoebolavirus ännu är ofullständigt kartlagd.

Även utvecklingen av antivirala och immunologiska behandlingar har accelererat. De etablerade behandlingarna mAb114 (Ebanga®) och REGN-EB3 (Inmazeb®), som båda är riktade mot Zaire-ebolavirusets glykoprotein, har visat god effekt vid Zaire-ebola men har osäker aktivitet mot Bundibugyo-virus. Andra antivirala och immunologiska behandlingar som studerats vid ebolasjukdom inkluderar remdesivir (Veklury®), en nukleosidanalog prodrug med indikation Covid-19, samt ZMapp, en kombination av tre mus/humana chimära monoklonala antikroppar. Särskild uppmärksamhet riktas nu mot den experimentella bredneutraliserande antikroppskombinationen MBP134, som i prekliniska studier visat aktivitet mot flera orthoebolavirusarter, inklusive Bundibugyo-virus. Antikroppen BDBV289-N, isolerad från överlevare efter tidigare Bundibugyo-utbrott, har dessutom visat fullständigt skydd i makakmodeller.

Vaccinationsrådets kommentar

Det aktuella Bundibugyo-utbrottet illustrerar tydligt behovet av nästa generations filovirusvacciner med bredare skydd mot flera orthoebolavirusarter snarare än dagens mer artspecifika vacciner. Utvecklingen går nu mot plattformsbaserade vacciner, multivalenta konstruktioner och bredneutraliserande monoklonala antikroppar. Samtidigt kvarstår betydande vetenskapliga och regulatoriska utmaningar, inte minst eftersom kliniska effektstudier vid sällsynta och geografiskt begränsade utbrott är logistiskt svåra att genomföra. Erfarenheterna från covid-19-pandemin har dock påskyndat både plattformsteknologier och internationella regulatoriska samarbetsmodeller, vilket sannolikt kommer att få stor betydelse även för framtida filovirusberedskap.

EpiNytt är Vaccinationsrådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.

Som en uppföljning till tidigare rapport i EpiNytt fortsätter denguefallen att öka i Sri Lanka under 2026. Sedan den förra uppdateringen i februari, då nära 9 500 fall hade rapporterats nationellt, har antalet fall fortsatt att stiga snabbt. Enligt Sri Lankas National Dengue Control Unit (NDCU) hade över 25 000 denguefall och minst ett tiotal dödsfall rapporterats fram till början av maj 2026. Samtliga 25 distrikt i landet uppges vara drabbade, med högst incidens i de tätbefolkade västra och sydvästra delarna av landet, inklusive Colombo, Gampaha, Kalutara, Ratnapura, Galle och Matara.

Ökningen kommer dessutom redan inför den sydvästra monsunperioden, som normalt sträcker sig från maj till juli. I Sri Lanka ses ofta en tydlig säsongsökning av denguefallen under och efter denna monsunperiod, men ibland även under den nordöstra monsunen senare på året.

Sri Lanka har sedan länge hyperendemisk dengue med samtidig cirkulation av flera denguevirusserotyper. Landet drabbades av ett mycket stort nationellt utbrott 2017 då över 186 000 fall och mer än 300 dödsfall rapporterades – det största registrerade dengueutbrottet i landets historia. Även senare år har återkommande större epidemivågor rapporterats, även om nivåerna varierat mellan åren.

Vaccinationsrådets kommentar

Den nuvarande ökningen sker inför den period då dengueöverföringen normalt intensifieras ytterligare i stora delar av Sri Lanka. Risken för dengue bör därför poängteras vid rådgivning till resenärer under sommarmånaderna 2026, särskilt för personer som vistas längre tid i urbana miljöer eller reser runt i landets västra och sydvästra delar. Eftersom dengueaktivitet nu rapporteras från praktiskt taget hela landet kan dock smitta förekomma även utanför klassiska högriskområden. Noggrant myggskydd dagtid är fortsatt den viktigaste preventiva åtgärden, men vaccination kan rekommenderas/övervägas till långtidsresenärer utifrån deras ålder och dengue-immunstatus.

EpiNytt är Vaccinationsrådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.

Med anledning av ebolautbrottet har Folkhälsomyndigheten tagit fram följande råd.

Resande till Demokratiska Republiken Kongo

Om du reser till Demokratiska Republiken Kongo är det viktigt att du

• följer Utrikesdepartementets rekommendationer inför resan och under vistelse i landet. Mer information finns på Sweden Abroads webbplats (swedenabroad.se),
• tar reda på om det pågår smittspridning av ebolavirus i de områdena du ska besöka. Mer information finns på till exempel WHO:s webbplats,
• följer de lokala myndigheternas råd och rekommendationer,
• undviker kontakt med personer som har symtom på sjukdomen (feber, kräkningar, diarréer och blödningar). Undvik även att röra föremål som kan ha kommit i kontakt med kroppsvätskor exempelvis sängkläder eller material från svepningar vid begravningar och liknande,
• särskilt undviker kontakt med fladdermöss av typen fruit bats och deras spillning liksom nära kontakt med andra vilda djur. Undvik även att tillaga och äta kött från vilda djur, så kallad bushmeat,
• tänker på att hälsokontroller vid gränsövergångar kan förekomma i berörda områden. Du kan komma att nekas utresa från Demokratiska Republiken Kongo om du har fått symtom på ebola eller någon annan smittsam sjukdom.

Efter inresa till Sverige

• Om du får feber eller andra symtom på en infektion efter vistelse i tropiska områden bör du alltid kontakta vården genom att ringa telefonnummer 1177. Det är viktigt för att utesluta malaria och andra tropiska sjukdomar. Berätta om du har rest i områden där ebolavirus förekommer så att provtagning och undersökning kan ske på ett säkert sätt. Detta gäller i synnerhet om du misstänker att du drabbats av ebolavirus.

EpiNytt är Vaccinationsrådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.

WHO deklarerade den 17 maj 2026 att det pågående ebolautbrottet i Demokratiska Republiken Kongo (DRC) och Uganda utgör ett internationellt hot mot människors hälsa, PHEIC. Utbrottet orsakas inte av Zaire ebolavirus, utan av Bundibugyo-virus, vilket är särskilt betydelsefullt eftersom det saknas godkända vacciner och specifika behandlingar mot denna virusart.

I DR Kongo har 246 misstänkta fall och 80 misstänkta dödsfall rapporterats i Ituriprovinsen fram till den 16 maj. Smitta har identifierats i minst tre hälsozoner: Bunia, Rwampara och Mongbwalu. Åtta laboratoriebekräftade fall har rapporterats, och WHO anger att åtta av 13 initiala prover från olika områden varit positiva för Bundibugyo-virus.

Den epidemiologiska bilden är oroande av flera skäl. Ovanliga kluster av dödsfall i samhället med symtom förenliga med ebolainfektion har rapporterats i Ituri, och misstänkta fall finns även i North Kivu. Minst fyra dödsfall bland sjukvårdsarbetare med klinisk bild förenlig med viral hemorragisk feber talar för risk för vårdrelaterad förstärkning av utbrottet. WHO lyfter också betydande osäkerhet kring smittkedjor, verkligt antal fall och geografisk utbredning.

Uganda har rapporterat två laboratoriebekräftade fall i Kampala, varav ett dödsfall. Båda personerna hade rest från DR Kongo, men fallen saknar hittills tydlig epidemiologisk koppling till varandra. Detta är viktigt i WHO:s riskbedömning, eftersom internationell spridning redan har dokumenterats och grannländer med landgräns mot DR Kongo bedöms ha hög risk för vidare spridning genom handel, resor och omfattande befolkningsrörlighet.

Bundibugyo-virus tillhör släktet Orthoebolavirus och orsakar kliniskt ebolasjukdom med feber, gastrointestinala symtom, cirkulationspåverkan och ibland blödningar. Smitta sker genom direktkontakt med blod eller andra kroppsvätskor från sjuka eller avlidna personer, samt genom kontaminerat material. Inkubationstiden är upp till 21 dagar. Till skillnad från utbrott orsakade av Zaire ebolavirus kan man inte luta sig mot de etablerade motåtgärderna med vaccinet Ervebo® eller Zaire-specifika monoklonala antikroppar. WHO rekommenderar därför att kliniska prövningar av kandidatvacciner och behandlingar initieras som del av utbrottsresponsen.

Vaccinationsrådets kommentar

Detta är inte ett rutinmässigt ebolautbrott. Det avgörande är att utbrottet orsakas av Bundibugyo-virus, där godkända vacciner och specifika behandlingar saknas, samtidigt som rapporterade vårdrelaterade dödsfall, okända smittkedjor och fall i Kampala talar för betydande regional spridningsrisk. För svenska resenärer är risken fortsatt mycket låg, men vården bör vara uppmärksam på febersjukdom hos personer som nyligen vistats i Ituri, North Kivu eller haft vård- eller begravningsexponering i DR Kongo eller Uganda. Generella reserestriktioner är inte motiverade, men onödiga resor till direkt drabbade områden bör undvikas tills läget klarnat.

EpiNytt är Vaccinationsrådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.

Hälsomyndigheter i både Chile och Argentina rapporterar fortsatt aktivitet av hantavirusinfektion orsakad av Andesvirus (ANDV), samma hantavirusvariant som orsakat det uppmärksammade utbrottet ombord på expeditionsfartyget MV Hondius tidigare under året.

Chile har hittills rapporterat 41 fall av hantavirusinfektion under 2026, varav 14 dödsfall. Fallen är främst koncentrerade till södra och centrala delar av landet där Andesvirus är endemiskt.

Argentina rapporterar samtidigt en ovanligt aktiv säsong för hantavirus. Enligt den argentinska epidemiologiska veckorapporten har över 100 fall och omkring 30 dödsfall registrerats under säsongen 2025–2026. Fallen har framför allt rapporterats från Patagonien samt nordvästra delar av landet.

Smitta till människa sker vanligen genom inandning av aerosoliserat damm kontaminerat med urin eller exkrementer från infekterade gnagare, framför allt långsvansad pygmémus (Oligoryzomys longicaudatus). Sjukdomen kan utvecklas till hantaviruskardiopulmonellt syndrom med snabbt insättande feber, gastrointestinala symtom och därefter svår respiratorisk svikt. Letaliteten är hög och intensivvård krävs ofta vid svår sjukdom. Något godkänt vaccin eller specifik antiviral behandling finns inte.

Vaccinationsrådets kommentar

Andesvirus är särskilt betydelsefullt eftersom det, till skillnad från de flesta andra hantavirus, har dokumenterad möjlighet till person-till-person-smitta, framför allt vid nära och långvarig kontakt med symtomatiska patienter. I mycket sällsynta fall kan en omfattande smittspridning ske från en enstaka person, i ett s.k. superspreading event. Det argentinska utbrottet i Epuyén 2018–2019 är det mest välkända exemplet på en sådan omfattande sekundärsmitta mellan människor..

Den ökade aktiviteten i både Chile och Argentina understryker att Andesvirus fortsatt cirkulerar intensivt i södra Sydamerika och ger viktig bakgrund till det ovanliga utbrottet på MV Hondius. För svenska resenärer är risken fortsatt mycket låg, men personer som vandrar, campar eller vistas i enklare boenden i södra Chile och Argentina bör informeras om att undvika exponering för gnagare och damm i stugor, förråd och andra slutna utrymmen. Det är också viktigt att känna till att Andesvirus, till skillnad från andra hantavirus, i sällsynta fall kan spridas mellan människor vid nära kontakt.

EpiNytt är Vaccinationsrådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.

ECDC rapporterar totalt 12 fall kopplade till expeditionsfartyget MV Hondius: nio laboratoriebekräftade fall, två sannolika och ett inkonklusivt fall. Tre personer har avlidit. Viruset har identifierats som Andes hantavirus, det enda hantavirus där dokumenterad person-till-person-smitta förekommer. WHO bedömer fortsatt den globala risken som låg men framhåller att ytterligare fall kan upptäckas under de kommande veckorna på grund av den långa inkubationstiden.

Utbrottet har väckt stor internationell uppmärksamhet eftersom Andesvirus normalt har relativt begränsad smittsamhet mellan människor. Tidigare utbrott av Andesvirus i Sydamerika har dock visat att sekundärsmitta ofta är ojämnt fördelad. Många fall tycks inte smitta vidare alls, medan enstaka individer kan ge upphov till flera sekundärfall.

Flera epidemiologiska faktorer talar nu för att just fartygsmiljön kan ha spelat en avgörande roll för den omfattande spridningen. MV Hondius är ett litet expeditionsfartyg för polarresor där passagerare och besättning under flera veckor vistats mycket nära varandra i små gemensamma utrymmen med täta sociala interaktioner. Gemensamma måltider, utflykter, föreläsningar och aktiviteter i slutna inomhusmiljöer innebär långvarig exponering mellan samma individer under stora delar av dygnet. Sådana miljöer är välkända från andra infektioner som situationer där även virus med relativt begränsad transmissibilitet kan ge upphov till så kallade superspridningshändelser.

Samtidigt finns det fortfarande inget som talar för effektiv eller långvarig samhällsspridning. Andesvirus har trots dokumenterad person-till-person-smitta aldrig uppvisat den typ av stabil och omfattande transmission som ses vid pandemiska luftvägsvirus.

Andesvirus orsakar hantaviruskardiopulmonellt syndrom, en allvarlig sjukdom med snabbt insjuknande, respiratorisk svikt och hög letalitet. Smitta sker normalt via exponering för infekterade gnagares urin, avföring eller saliv, men Andesvirus kan även spridas vid nära kontakt med symtomatiska patienter, särskilt i sena sjukdomsstadier. Något godkänt vaccin eller etablerad antiviral behandling finns inte.

Vaccinationsrådets kommentar

Att samtliga hittills kända fall har koppling till vistelse ombord på MV Hondius talar för ett avgränsat fartygsrelaterat kluster, hittills utan känd samhällsspridning. Utbrottet illustrerar hur tät och långvarig exponering i slutna miljöer kan möjliggöra omfattande spridning även av virus med normalt begränsad transmissibilitet.

Samtidigt är inkubationstiden lång, upp till sex veckor, vilket innebär att ytterligare fall fortfarande kan upptäckas efter hemkomst och att enstaka sekundärfall utanför fartygsmiljön ännu inte helt kan uteslutas. Det finns dock för närvarande inget som talar för effektiv samhällsspridning.

Med relevans även för svensk sjukvård har ECDC uppdaterat sina råd om åtgärder för att förebygga infektioner på vårdinrättningar som vårdar patienter med misstänkt eller bekräftad ANDV-sjukdom.

EpiNytt är Vaccinationsrådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.

UK Health Security Agency (UKHSA) rapporterar ytterligare ett utbrott av invasiv meningokocksjukdom orsakat av meningokockgrupp B (MenB) i södra England. Det nya klustret omfattar tre fall bland ungdomar och unga vuxna i Oxfordshire och Berkshire, varav ett dödsfall. Fallen är kopplade till Henley College i Oxfordshire samt skolor i Readingområdet.

Enligt brittiska myndigheter rör det sig inte om samma stam som i det tidigare större MenB-utbrottet i Kent och Canterburyområdet tidigare i år, vilket talar för samtidig cirkulation av flera olika MenB-linjer i landet.

Myndigheterna genomför smittspårning och erbjuder antibiotikaprofylax och vaccination till nära kontakter. Fallen har utvecklat invasiv sjukdom med meningit och sepsis med snabbt förlopp. Precis som vid tidigare brittiska MenB-utbrott tycks nära social kontakt, gemensamt boende och ungdomsmiljöer spela en viktig epidemiologisk roll.

Storbritannien har sedan 2015 allmän spädbarnsvaccination mot MenB med Bexsero®, vilket kraftigt reducerat incidensen hos små barn. Skyddet hos äldre ungdomar och unga vuxna är däremot mer begränsat eftersom många av dessa kohorter inte omfattades av de tidiga vaccinationsprogrammen. Diskussioner pågår därför åter kring bredare MenB-vaccination av tonåringar och studenter.

Vaccinationsrådets kommentar

Meningokockgrupp B är fortsatt den vanligaste orsaken till invasiv meningokocksjukdom i många europeiska länder. De moderna MenB-vaccinerna, främst Bexsero®, bygger på rekombinanta ytproteiner och ger skydd mot många, men inte alla, cirkulerande stammar. För skydd mot meningokocker typ ACWY, krävs vaccination med Menveo® eller Nimenrix®. 

Att ytterligare ett MenB-utbrott nu rapporteras i England, dessutom orsakat av en annan stam än den i Kent, talar för ökad samtidig cirkulation av flera MenB-linjer bland ungdomar och unga vuxna. För svenska vaccinatörer är detta relevant eftersom många ungdomar reser till Storbritannien för språkresor, universitetsstudier och sociala evenemang. MenB-vaccination kan därför vara värd att diskutera inför längre vistelser i studentmiljöer eller andra miljöer med nära och intensiv social kontakt.

EpiNytt är Vaccinationsrådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.

De lokala hälsomyndigheterna på den franska ön Mayotte i Indiska Oceanen rapporterar fortsatt spridning av malaria under 2026. Enligt den senaste epidemiologiska rapporten har totalt 52 malariafall registrerats sedan årsskiftet fram till början av maj 2026, vilket redan överstiger totalsiffran för hela 2025. Majoriteten av fallen har rapporterats från Mamoudzou och Koungou på Grande-Terre.

Precis som vid den tidigare uppmärksammade ökningen under 2025, som EpiNytt tidigare rapporterat om, rör det sig nu om både importerade och lokalt överförda fall. Flera fall saknar reseanamnes, vilket talar för pågående inhemsk transmission på ön. De flesta verifierade infektionerna orsakas av Plasmodium falciparum, men även andra plasmodiearter förekommer.

Mayotte har länge betraktats som ett område med mycket låg eller sporadisk malariaöverföring efter omfattande kontrollprogram, men situationen har successivt förändrats under senare år. Den geografiska närheten till Komorerna, där malaria fortfarande är endemisk, innebär kontinuerlig risk för återintroduktion via resor och migration. Samtidigt har perioder med kraftig nederbörd och gynnsamma förhållanden för Anopheles-myggor sannolikt bidragit till ökad lokal smittspridning.

De franska hälsomyndigheterna har intensifierat vektorkontroll, fallspårning och informationsinsatser. Särskild uppmärksamhet riktas mot tätbefolkade områden med bristande bostadsförhållanden där myggexponeringen är högre.

Vaccinationsrådets kommentar

Utvecklingen på Mayotte illustrerar hur malaria snabbt kan återetableras även i områden där transmissionen tidigare varit låg eller nära eliminerad. För svenska resemedicinska rådgivare är detta relevant eftersom Mayotte ofta uppfattas som en ”fransk” destination med låg tropikmedicinsk riskprofil. Vid längre vistelser, särskilt i mer lokala miljöer och under regnperioder, bör malariarisken nu åter beaktas i rådgivningen, med fokus på gott myggskydd och snar kontakt med sjukvården vid febersjukdom under eller efter vistelse på Mayotte. Situationen understryker också vikten av kontinuerlig epidemiologisk omvärldsbevakning även i områden som tidigare betraktats som låg-riskområden för malaria.

EpiNytt är Reserådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.