Antalet fall av alfa-gal-syndrom (AGS), en ovanlig men potentiellt allvarlig köttallergi som utlöses av fästingbett, fortsätter att öka i delstaten Massachusetts i USA. Samtidigt har delstaten under våren 2026 infört rapporteringsplikt för nya diagnoser och positiva laboratoriefynd, vilket förväntas ge en bättre bild av sjukdomens verkliga omfattning.
På Martha’s Vineyard Hospital utfördes endast nio alfa-gal-tester år 2020. År 2025 hade antalet ökat till 1 632 tester, varav 724 (44 %) var positiva. Under årets första fem månader har sjukhusets allergimottagning redan tagit hand om mer än 400 patienter med alfa-gal-syndrom. Utvecklingen sammanfaller med en kraftig ökning av rapporterade fästingbett och en fortsatt geografisk expansion av lone star tick (Amblyomma americanum), den fästingart som främst kopplats till sjukdomen i USA. I mars 2026 beslutade Massachusetts att både kliniska diagnoser av alfa-gal-syndrom och positiva alfa-gal-IgE-test ska rapporteras till smittskyddsmyndigheterna. Kort därefter identifierades flera nya fall på Cape Cod, vilket talar för att sjukdomen tidigare varit betydligt underdiagnostiserad.
Enligt CDC identifierades över 110 000 misstänkta fall i USA mellan 2010 och 2022, men myndigheten uppskattar att det verkliga antalet drabbade kan uppgå till flera hundra tusen personer. Alfa-gal-syndrom har därför beskrivits som en av de vanligaste fästingassocierade sjukdomarna i USA. Under 2025 rapporterades det första dokumenterade dödsfallet kopplat till alfa-gal-syndrom i USA.
Även om sjukdomen främst uppmärksammats i USA har Sverige haft en viktig roll i forskningen kring alfa-gal-syndrom. Svenska forskare vid Karolinska Institutet och Södersjukhuset visade redan 2013 att den vanliga europeiska fästingen Ixodes ricinus innehåller alfa-gal och sannolikt kan orsaka sensibilisering som senare leder till köttallergi. I en svensk översiktsartikel rapporterades att antalet diagnostiserade fall ökat markant under 2010-talet och att samtliga patienter hade en historia av fästingbett. Forskarna påvisade dessutom alfa-gal i Ixodes ricinus, vilket ger en biologisk förklaring till sambandet mellan fästingexponering och utveckling av köttallergi. Några svenska prevalensdata finns inte, men flera studier har visat ett tydligt samband mellan antikroppar mot alfa-gal och exponering för Ixodes ricinus i Sverige.
Vaccinationsrådets kommentar
Alfa-gal-syndrom är fortfarande ovanligt men sannolikt underdiagnostiserat både i Nordamerika och Europa. Alfa-gal-syndrom skiljer sig från de flesta andra födoämnesallergier genom att symtomen vanligtvis uppträder först 3–6 timmar efter intag av rött kött eller andra produkter från däggdjur. Patienterna kopplar därför ofta inte besvären till den tidigare måltiden. Symtomen varierar från urtikaria och angioödem till gastrointestinala besvär, svår anafylaxi och i sällsynta fall dödsfall.
Tillståndet är framför allt viktigt att känna till vid oförklarade återkommande episoder av urtikaria, buksmärtor eller anafylaxi flera timmar efter intag av rött kött. Till skillnad från situationen i USA, där lone star tick dominerar, talar forskningen för att den svenska fästingen Ixodes ricinus kan orsaka samma sjukdom. I takt med att fästingpopulationerna ökar och sprids geografiskt kan alfa-gal-syndrom komma att uppmärksammas allt oftare även i Sverige.
EpiNytt är Vaccinationsrådets kostnadsfria omvärldsbevakning med aktuell information om utbrott och nyheter på vaccin- och resefronten. Se hela listan med nyheter i fulltext. Dela gärna länken med intresserade kolleger, vilka också själva kan prenumerera på nyhetsbrevet utan kostnad.